Skogsuppskattning

 

Skogsuppskattning

För att kunna planera skogsbruksåtgärder, samt vid köp och försäljning av skog och virke, behövs olika mätningar. För skog på rot är det vanligt att man tar mått på trädets höjd, diameter vid brösthöjd (tas 1,3 m över marken), samt ålder i brösthöjd. Med hjälp av diameter och höjd kan trädets volym beräknas. Diametern mäts med en klave och höjden med en höjdmätare.

 

Klave av gammal modell

Grundaren av And. Mattsons Mek. Anders Mattson, 1854-1906

 

För att fastställa lämplig tidpunkt för slutavverkning behöver man veta trädets ålder. Ett träds ålder och dess tillväxt mäts med en åldersborr, även kallad tillväxtborr. Med hjälp av en ihålig borrpipa tas en borrkärna ur trädets stam. Genom att studera borrkärnan, kan man räkna trädets årsringar samt beräkna tillväxttakten. För snabb mätning av enbart tillväxten under den senaste femårsperioden kan man använda en tillväxthammare, med vilken en kort borrkärna tas ut. Skogsuppskattning, skogsinventering och skogstaxering är benämningar på mätningar som görs i skogen. Mätningarna görs oftast på ett stickprov av cirkelprovytor. Den årliga riksskogstaxeringen ger säker kännedom om hela landets skogar.

Stämpling

Före avverkning, utförde man tidigare märkning av de träd, som skulle tas bort. Med en stämpelyxa höggs en blecka i brösthöjd. I den blottlagda veden slog man in en stämpel. Stämpelyxan var försedd både med yxegg och på motsatt sida en egg formad till ett vassmärke. Stämpling sker numera endast i undantagsfall. Den utförs då oftast med märkfärg.

 

Stämpling av tallskog på Axi fäbodskog år 1952. Foto: Anders Sten

 

Instrumenttillverkarna i Mora
Moras första industri var Siljansfors järnbruk. Det var i drift under åren 1738-1876. I mitten av 1700-talet började man i byn Östnor, ca fem km norr om Mora tätort, att tillverka klockor. Urtillverkningen skedde i hemmen och hade en mycket stor omfattning fram till ca 1860 då tillverkningen snabbt avtog. Järnbruket och urmakeriet hade alltså en gemensam storhetstid. Urmakeriet var dock ett hantverk som utfördes med enkla maskiner i hemmen.

Specialiserade finmekaniker

De olika hantverkarna specialiserade sig så småningom på att göra olika delar till klockorna. På så vis uppstod en betydande skicklighet för finmekaniska arbeten. År 1865 startade Mora Mekaniska Fabrik i Östnor. Där tillverkades bl a Sveriges första symaskiner. Anders Mattson i Kråkberg var en av dem som jobbade i fabriken. 1875 startade han tillsammans med sina bröder en egen verkstad hemma i Kråkberg. Även fadern, Krång Mats Larsson, kallad Djos-Mats, arbetade med urtillverkning och smide. I slutet av 1880-talet började man att tillverka tillväxtborrar i Mora. Enligt Mattsons Mekaniska Verkstads historieskrivning besökte Anders Mattson år 1889 världsutställningen i Paris som Jernkontorets stipendiat. Här köpte han en primitiv tillväxtborr som uppfunnits av en tysk professor, Pressler. Enligt Beus & Mattsons historieskrivning var det instrumentmakaren Anders Nilsson i Fu som först kom i kontakt med Presslers tillväxtborr.

Nilsson samarbetar med Mattsons Mekaniska

Därefter startade han i samarbete med Mattsons Mekaniska Verkstad borr- tillverkningen i Mora. Faktum är att det finns borrar av samma modell från 1890-talet som är märkta dels A. Nilsson, Mora dels A. Mattson, Mora. Efter att Anders Nilsson tagit anställning på Stilles Instrumentfabrik i Stockholm, blev Mattsons Mekaniska Verkstad ensam tillverkare av borrar. Brodern Jannes Mattson bröt sig 1895 ur firman och startade tillsammans med en svåger Beus & Mattson AB. Jannes Mattson förbättrade borren på flera punkter. Bl a fick han patent på den rännformade utdragaren som sedan alla borrtillverkare övergick till. Beus & Mattson sålde sina produkter under namnet Djos. Firman upphörde 1980. Åren 1897-98 arbetade Erik Persson från Limedsforsen vid And. Mattsons Mek. Verkstad. År 1904 startade denne firman Er. Perssons Mekaniska Verkstad i Limedsforsen. Erik Persson blev sedan den dominerande tillverkaren av klavar i Sverige. Han tillverkade även Christens höjdmätare. Sönerna Alfred och Sven tog så småningom över firman och drev den fram tills 1977 då firman lades ner. Firmamärket var hela tiden Er. Persson där Er. står för Erik.

Brorsonen bröt sig ur firman

1927 bröt sig Anders Mattson, brorson till grundaren av And. Mattsons Mek. Verkstad ut ur denna firma och startade Firma Skogsinstrument. Produktnamnet blev And. Mattson J:or. Firman drevs till 1974. Förutom borrar tillverkades här barkmätare och tillväxthammare. Under en tid på 1930- talet tillverkades även klavar. Om man tittar på firmamärket på ett skogsinstrument så anger detta inte alltid tillverkarens firmanamn. Klavar och höjdmätare som tillverkades hos Er. Persson kan t ex vara märkta And. Mattson Mek, Skogsdon, Skogma mm. De två sistnämnda är namnet på försäljare av skogsmateriel. Även Firma Skogsinstrument och Beus & Mattson sålde många produkter under andra namn. Idag (1993) är Haglöfs världsledande på tillväxtborrar och klavar. Firman startades i Mora av de tre bröderna Sven, Erik och Anders. Även de hade tidigare arbetat på And. Mattsons Mek AB. År 1982 flyttade firman till Långsele när Ingvar Haglöf, son till Anders, övertog firman. 1992 köptes And. Mattsons Mekaniska AB av Haglöf. Den enda större konkurrenten på tillväxtborrar är idag finska Suunto.

 

Grundaren av Beus & Mattson AB, Jannes Mattsson.Djos, 1865-1938

Grundaren av Er. Perssons Mek. Verk. Erik Persson, 1870-1953. Foto: Sven Johansson.


Grundaren av Firma Skogsinstrument Anders Mattson J:or 1881-1959. Foto: Ernst Karlsson.

 

All text & bild på denna sida är från guideboken om Siljansfors skogsmuseum & järnbruksminne

Tillbaka till kartan