|
Ett skogs och sågverkskontor |
|
|
| År 1891 startade skogsuppköparen Döss Jon Jonsson (1840-1924) från Garsås ett sågverk vid Vimo. Som kompanjon hade denne skolläraren och sedermera affärsmannen Hållbus Lars Larsson (1848-1920) från byn Yvraden i Mora. Den nu nedlagda järnvägen Kristinehamn – Mora var då ännu inte färdig ända fram till Vimo, där station och bangård skulle anläggas. Sågverket drevs av en ångmaskin, en sk lokomobil, och 1892 inköptes ett hyvleri, som var det första i bygden. Tidigare fanns inte hyvlat virke att få närmare än i Leksand. Ägarna fann snart att sågverket var fellokaliserat.Redan 1899 flyttade därför företaget ca 2,5 km till den östra, öde stranden av Kättbosjön. Där fick man nämligen tillgång till både järnväg och flottled. Företaget, Vimo Ångsågs Aktiebolag, utökades med delägare från den närbelägna byn Kättbo. För denna skogsbygd blev sågen en betydande industri, kring vilken ett litet samhälle växte upp. Här fanns folkskola, järnvägsstation och en av bolaget ägd diversehandel. Denna låg i anslutning till disponentvillan, i vilken även bolagets kontor var inrymt.
Bolaget sysslade även med skogsavverkning och träkolstillverkning. Kolningen skedde huvudsakligen med avfall från sågverket. År 1927 gick bolaget i konkurs. Ägaren till Vika sågverk, disponent Jannes Israelsson, köpte då det konkursdrabbade företaget. År 1929 bildades Vika-Vimo Sågverks AB genom fusion mellan de båda bolagen. Driften vid Vimosågen upphörde 1946 och byn avfolkades. Sågverket i Vika moderniserades men sista stocken sågades 28 oktober 1994. Genom Allmänna arvsfonden fick skogsmuseet 1985 överta Vimosågens kontor med möbler, kontorsutrustning, verifikationer etc. Materialet representerar tiden från 1890-talet och flera årtionden framåt. |
|
All text & bild på denna sida är från guideboken om Siljansfors skogsmuseum & järnbruksminne |
